Your cart
Fast Worldwide Shipping: 2-5 days. Deliver in 2-3 days locally in Sweden and 3-5 days Internationally

Kan språk skydda oss under en pandemi?

Kan språk skydda oss under en pandemi?

Från "social distansering" till "superspridare" till "locktail hours" och "caremongering", så har coronapandemin demonstrerat folk kreativa engagemang genom språk. Utvecklingen av ett nytt vokabulär - antingen genom ett uppfinnande av ny termologi eller omformulering av befintliga termer och ord - gör att folk både skrattar och kommer till klarhet med effekterna av pandemin.

Toni Morrison, en pionjär afro-amerikansk författare samt mottagare av Nobelpriset i litteratur, sa följande om språket i hennes Nobeltal: "Språket kan i sig själv skydda oss från hemskheter utan namn" och "genom att vara en författare så ser hon språket som delvis ett system, delvis som ett levande ting där man har kontroll, men mest som en förmedling - som en handling med konsekvenser. Då Morrison aldrig fick bevittna pandemin - hon dog i augusti 2019 - så kan hennes ord ändå ge oss en klarhet i hur språket kan skydda oss. Eller för att vara mer exakt, hur vi kan utöva vår förmedling i att använda språket för att skydda oss själva och vår omgivning i tuffa tider.

Hur använder vi språket för att skydda oss själva och vår omgivning?

Det fantastiska med språk är att de inte är passiva. Även när vi använder och myntar nya uttryck och formar dem med vårt nätverk, så anpassar sig vårt språk och svarar tillbaka. I det här avseendet, då besitter vi den förmedlingen vi behöver i vårt användande av språket. Därför så kan vi betrakta språket som ett väldigt användbart verktyg som kan hjälpa oss att stödja och skydda oss själva och vår omgivning särskilt i extraordinära och svåra tider.

1. Språket hjälper oss att bringa klarhet i en osäker situation

Att komma på nya och mer beskrivande ord hjälper oss att förstå allvaret i en pågående kris. Vi måste alla hantera plötsliga och drastiska förändringar i många delar av vårt som kommer i skuggan av pandemin. att besitta ett mer beskrivande vokabulär gör det lättare för oss att förstå vad som händer.

2. Språket tillåter oss att dela med sig av vår oro till andra

När någonting nytt händer, så kanske vi inte har ett ord för det. Men när vi väl har det, i kombination med de sociala förhållandens kring en viss händelse, så kommer vi också att dela en gemensam vokabulär. Därefter kan vi prata med varandra om pågående händelser. Och när vi kan prata om det, så kan vi börja förstå och hantera den svåra situationen.

3. Språket låter oss att vara kreativa och engagera i en verbal ordlek

Vissa studier visar att tonårsflickor är bland de mest skickliga grupperna på att uppfinna nya ord, fraser och slanguttryck. Det här visar att vi som människor gillar att leka med språket och att lingvistisk kreativitet är en naturlig del av hur vi använder vårt språk. I tider som dessa när vi är hungriga efter ett roligt skämt, ger ord som "covidiots" och quarantinis" ett gott skratt.

4. Språket för folk samman

I dessa tider med social distansering och resesvårigheter, så har många av en reducerad sfär av sociala kontakter som inkluderar våra älskade och vänner. Den nya vokabulären ger oss en kollektiv referenspunkt. I frånvaron av fysiska möten, så fungerar skapandet av nya ord som ett lim som för oss samman. Den här sammanföringen hjälper oss ta hand om varandra, och fullföljer våra roller som varandras beskyddare.

Språket utveckling under Covid-19

En av de största anledningarna att coronavirusrelaterad terminologi har spridit sig så snabbt är tack vare den digitala uppkopplingen i världen. Vi kan nu mynta ett uttryck och snabbt sprida den långt utanför vår fysiska närhet. I en tid då vi måste anamma social distansering och reducera social kontakt, digital kontakt och sociala medier har blivit viktigare än någonsin. Google Trends visar att vissa av dessa ord har fått en kraftig tillväxt. Till exempel, termen "covidiot" är nyligen uppfunnen för att illustrera en person som struntar i den allmänna folkhälsan och myndighetsvarningar. Intresset för ordet "covidiot" gick från noll (då det var ett nytt ord) till att slå i taket under sista delen av mars. Det kan kanske förklaras genom den stora spridningen av memes som visar folk som var ute och festade i större grupper eller som protesterade mot nedstängningar i samhället medan dödstalen fortsatte att stiga. I kontrast, så var "ansiktsmask" redan en existerande term. Vikten av att använda ansiktsmask som en livsavgörande åtgärd utan pandemin illustrerades genom siffror från Google Trends. Sökintresset har varit på uppåtgående sen början av året, för att sedan vara som högst runt april. Efter en svag nedgång, så gick sökintresset upp igen i mitten av juni. Detta i samband med att fler regeringar runt om i världen började råda sina invånare att använda ansiktsmask när de var ute offentligt, och i vissa fall, t.om. göra det obligatoriskt.

Vilka språkstrategier kan vi lära oss från Covid-19?

Allt eftersom användandet av språket fortsätter att utvecklas i takt med att pandemins biverkningar blir större, så lär vi oss språkets strategier som kan hjälpa alla i samhället. Det finns också en större vaksamhet hur vi använder språket och hur vi ställer om det så vi kan känna medkänsla och samarbetskänsla.

Språkstrategi #1: prioritera minoritetsspråk

Språkbarriärer kan sätta vissa delar av befolkningen i större risk under en hälsokris. Det kan verka som att man påstår någonting uppenbart. Men det är inte ovanligt för minoritetsspråkstalande person att hamna i skymundan i kristider, särskilt om de språken inte är prioriterande i vanliga fall.

I många länder med många språk, så finns det delar av landet där minoritetsspråken är mer dominanta än det officiella språket. På såna ställen, så är dessa regioninvånare bättre informerade om en hälsokris än den minoritetstalande befolkningen.

Experter menar att minoritetstalande personer ofta får lära sig det officiella språket själva. I extrema situationer, så är det lätt att folk glömmer det lärda språket. Därför, för vissa delar av samhället och särskilt de äldre, så är det viktigt att bli informerade på det språket så de känner sig mest bekväma i.

Vad händer när minoritetsspråk blir ignorerade?

Värsta tänkbara scenariot är när språkbehov av minoritetstalande personer blir förbisedda. I Storbritannien så visar siffror från forskare och statistiker att dödssiffran i Midlands är högre än i resten av landet. Det finns olika faktorer som skulle kunna förklara detta som b.la. understimulering, ojämlikheter och etnicitet. Det finns i dagsläget inga säkra slutsatser, men i ur detta har språket vuxit fram som en möjlig faktor mellan minoritetsamhällen. Det har visat sig att språkbarriären har förhindrat en del människor från att förstå sjukdomens allvar, och uppmaningar att hålla social distansering har inte anammats förrän senare. Språkbarriären kan också förhindra att folk får rätt sjukvård.

Fältstudie: språkkatastrof i Wuhan

När covid-19 bröt ut i Hubei, epicentret för utbrotten i Kina, mobiliserade sig styrkor från hela landet för att hjälpa Hubei. En av svårigheterna var att arbetarna stötte på språkproblem med patienterna. Lingvistikprofessorer tog fram en handbok och ljudmaterial för Wuhans dialekt inom 48 timmar efter att teamen började anlända till Wuhan.

Handboken innehåller mer än 70 meningar och 150+ ord som vanligen används för att ställa en diagnos och ge rätt behandling. Handboken utökades sedan till andra Hubei-dialekter som de i Xiangyang, Yichang, Huangshi, Jingzhou, E'zhou, Xiaogan, Huanggang och Xianning. Inom ett par dagar så började teamen tillhandahålla dessa språktjänster i olika format, inklusive en hemsida, videos, TikTok, en telefonlinje och en snabböversättningstjänst. Handboken visade sig vara mycket effektiv och användbar för personalen, och hålls ständigt uppdaterad och utökas för att inkludera flera olika språk.

Det här är ett exempel på hur en prioritering av minoritetsspråk kan hjälpa de som talar det i en krissituation. Medan standardkinesiska eller mandarin är officiella språk i Kina, så insåg snabbt personalen hur mycket mer bekväm patienterna var att kunna kommunicera på sin lokala dialekt och hur den prioriteringen visade sig vara effektiv i kommunikationen genom språkbarriärerna.

Språkstrategi #2: forma om krigsmetaforer

Krigsmetaforer används vanligen av politiker och världsledare under pandemin. T.ex. så beskriver den amerikanska presidenten Donald Trump sig själv som "en krigspresident" som kämpar mot en osynlig fiende. Detta till skillnad från António Guterres, Förenta Nationernas generalsekreterare, som förklarar att "det här kriget behöver en krigsplan för att kunna bekämpa det". Användningen av krigsmetaforer kan vara övertygande då de kan bygga en enhet och tala till medborgarnas känsla av plikt och skyldighet.

Däremot har denna användningen blivit kritiserad. När den brittiska premiärministern blev inlagd med coronaviruset, så sa den utrikesministern Dominic Raab att han var säker på att Johnson skulle klara det för att "han är en krigare". Genom detta uttalande så lägger man en skyldighet på någon att bli frisk, och antyder att patienter som inte återhämtar sig från Covid-19 inte kämpar tillräckligt mycket.

Användandet av krigsmetaforer kan också förvränga saker om pandemin. Politiska, ekonomiska och kulturella kontexter blir i vissa fall t.ex. mer sårbara. De kommer så att hamna i bakgrunden till förmån för användningen av krigsrelaterade kommentarer. När sjukvårdspersonalen porträtteras som "hjältar" som kämpar mot viruset, så glömmer man lätt bort att en del av personalstyrkan i andra länder som tvingas gå till jobbet utan tillräckligt säkra skyddsmaterial. Därför borde man se sjukvårdspersonal som individer (ofta stressade och rädda) som gör ett jobb, som behöver säker skyddsutrustning.

Alternativ till krigsmetaforer

Det finns alternativa vägar som ledare skulle kunna ta istället för att använda metaforer kopplade till krig. I Tyskland är detta extra känsligt och politikerna anstränger sig därför att inte använda dem. Detta kan bero på historiska anledningar och att allmänheten inte skulle känna sig bekväma med att tyska ledare skulle börja prata om krig, även om det handlade om ett bildligt sådant. Angela Merkel, Tysklands förbundskansler, föredrar ett direkt och rakt språk och använder få metaforer. Hon pratar om en "stor utmaning", "allvarlig tid" en "historisk uppgift". Sättet hon använder för att tala om problemet har kopierats av andra tyska politiker. Ett annat sätt att närma sig frågan är användningen av reserelaterade metaforer. Raab tackade allmänheten för "gått den extra milen" och sa också att "vi måste fortsätta framåt". Reserelaterade metaforer antyder att vi måste samarbeta och att få folket med oss. Hitta lösningen på pandemifrågan är ett delat ansvar och lösningen borde baseras på globalt samarbete. Det är därför bättre att använda ett språk som uppmanar till solidaritet och ansvar snarare än att tänka krigstankar. Covid-isms: words/phrases/abreviations invented or repurposed for the Covid-19 pandemic Social distansering: att hålla sig borta från människor så mycket som möjligt för att förhindra att viruset sprids till en stor grupp av människor. Superspridare: någon som är smittad med ett virus eller sjukdom och som sprider det till ett ovanligt stort antal andra människor. "Rona": ett annat namn för coronaviruset eller covid-19. Covidiot: någon som irriterar andra genom att inte värna om folkhälsan eller som vägrar att anpassa sig till förhållningsregler designade för att förhindra spridningen av covid-19. Jämna ut kurvan: sakta ner spridningen av viruset så att de allra högsta siffrorna av antalet patienter minskar och sjukvårdssystemet inte blir överbelastat. Caremongering: en rörelse som uppmanar till att visa omtanke och osjälviskhet, speciellt till de sårbara i samhället. Motsatsen till scaremongering. PPEs: "personal protective equipment, t.ex. skyddsdräkter, glasögon eller annat designade för att skydda bärarens kropp från skador och infektion. Under pandemin så kopplas PPEs vanligen till handskar, masker och dräkter som bärs av personer som utsätts för infektionsrisk. WFM: "working from home". Arbeta hemifrån, något som har blivit vanligare under nedstängningar. Zoombombing: när man oinbjuden ansluter till ett möte på videokonferenstjänsten Zoom, med syftet för att störa samtalet. Doomscrolling: när man nästan som besatt läser på nyhetssidor och sociala medier om nyheter kopplade till pandemin. Quarantini: en cocktail som man gör till sig själv och dricker medan man jobbar hemifrån Locktail hour: cocktail hour i nedstängningstider, eller när du t.ex. dricker quarantinis med dina vänner genom ett videosamtal Vilka är dina favorit covid-isms? Kommentera nedanför och låt oss veta. Vill du veta mer om hur du kan använda skyddsmaterial för att skydda dig själv och din omgivning, besök oss på https://maskzofsweden.com

x

Swedish
SV